Jag gjorde det. Jag är numera uppsagd och om en månad lämnar jag stället. Jag är bara sju arbetspass ifrån, om än sju för många. 

 

 

Nej, nej, nej. Jag ska bort därifrån.
Mitt i allt mitt kaos har jag vågat göra något som lättar tyngden från mina axlar. Iallafall lite grann. Jag vet att det kommer bli tuffa arbetsdagar det sista, men för varje timme närmar jag mig att komma därifrån. På riktigt, jag är så glad. 

 

-----

 

Nu ska jag slänga ner lite småskräp i min väska, greppa busskortet och gå ut till bussen som ska föra mig till min syster. Detta kan bli en bra dag, det känner jag på mig.