16 januari 2015

 
Det är äntligen fredag, vilket betyder att det är helg. Men jag kan inte slappna av för att jag känner mig som en tickande bomb som snart kommer att explodera. Jag vet inte varför. Jag blir irriterad på allt och alla, och det ända jag kan göra är att hoppas att inget bombnedslag bryter ut. Jag svämmar över av alla dessa känslor, av längtan, oro, och ilska. Jag vill bara fly, men jag vet inte vart. Fast imorgon flyr jag till grannstaden. Det känns som en evighet sen som jag var där, men det är egentligen inte mer än en vecka sedan. 
 
......
 
Fredagskvällen har spenderat med Sara och Elin tillsammans med "Little Big Planet". Vi har ätit en massa godis tills våra magar blev ballonger. Ordet "lagom", exicterar liksom inte för oss. Jag är glad över att jag inte ställde in det för att istället sitta inne på mitt rum och slå huvudet mot väggen. Jag måste lära mig att jag måste kämpa mot mina monster och inte med dem. De får inte vinna. Det går bara inte. Inte denna gången.


"Same book but never the same page"

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0